Fjärilssim

Plats: I närheten av Päzes stuga

Datum: den 2 september 2002

Deltagare: Kalle, Nisse, PC, Andreas, Roger och Emil

Vid protokollet: Emil

Arrangör: Päze

Protokoll

Säsongspremiär!

En bit in på hösten var det äntligen dags för säsongspremiär inom Äventyrsklubben Allvädersstöveln. Dagen till ära var dags för ett mycket efterlängtat äventyr bland äventyrarna. Fjärilssim. Premiären lades lagom till att sommarens värmerekord och ständiga solsken hade mattats av och kvällarna blivit kyliga.

Till råga på allt så försenades starten i vanlig ordning genom eftersom kaffepausen före äventyret drog ut på tiden. Så när tävlingen väl påbörjades hade solen för länge sedan gått ner och kvällen var riktigt ruggig.

Den stora anledningen till att fikapausen blev utdragen var på grund av Rogers förehavanden. Han hade i sista stund dragit sig ur äventyret på grund av ett kjoltyg! Klubben har en enda stadga och den är att kjoltyg inte är välkomna - och Roger prioriterade kjoltyg högre än klubben denna säsongspremiär. Tilläggas bör väl att en annan äventyrare har övertalat chefen nere i Malmö att lägga om schemat för att han skall kunna var med på äventyrsklubben obligatoriska måndagar. Äventyrsklubbens medlemmar prioriterar uppenbarligen klubben olika! Bosse hade länge talat om hur kul det skulle vara att få vara med från början denna säsong. Eftersom han var pappaledig hade han nästan lika mycket fritid som Kalle, med den skillnaden att Bosse har något vettigt att göra på sin fritid (d.v.s. byta blöjor och torka spyor). Men "tyvärr" hade orsaken till pappaledigheten blivit sjuk så det var bara för Bosse att stanna hemma och ännu en säsong riskera att bli utsedd till årets Bosse.

Dessutom var det livliga diskussioner om hur själva tävlingen skulle gå till. Loppet skulle börja på en brygga en bit ut och målet var på land. Eftersom vi var ganska övertygade om att ingen skulle orka simma mer en ett lopp måste alla simma på samma gång. Nackdelen med detta var att då kunde inte någon kontrollera att alla höll sig till reglerna. Alternativet var att låta någon följa med som domare. Men eftersom den enda möjliga domare var ett kjoltyg lade ordföranden in sitt veto för att inte upprepa fiaskot från ridningen.

Till slut var det äntligen tid för äventyret. Solen hade för längesedan gått ner under trädtopparna och kvicksilvret började krypa ner mot nollan. På väg till badplatsen stötte vi på en stor hjord med rådjur (minst två stycken), tyvärr hade Andreas glömt knallpulverpistolen i jeansen när han bytte om till badkläder så han kunde inte panga på dem.

Väl framme vid badplatsen gjordes de sista reglerna upp. Dykning från startbryggan var absolut förbjudet. Ingen simning under vattnet i samband med ihoppandet var tillåtet. Alla skulle hjälpas åt att kontrollera att ingen annan fuskade med armrörelserna.
För att minska risken för fusk och diskussioner som teoretiskt skulle kunna leda till handgemäng och gängslagsmål, lades wellpappbitar med placering på ut vid målgången som var tre meter in på land. Dessa skulle i tur och ordning plockas av de som gick i mål.

Tilläggas bör att undertecknad under omklädningsfasen slog i en av tårna i en stubbe som vägföreningen helt oansvarigt hade lämnat kvar på badplatsen så att kraftig blodutgjutelse uppstod. Men det skall mycket till för att en äventyrare skall kasta in handduken (om man inte heter Roger och hellre stannar hemma och trollar) så det var självklart för en annan att trots detta ställa upp i tävlingen.

Vattentemperaturen visade det sig att den var om möjligt ännu kallare än lufttemperaturen. Så väl framme vid startbryggan slogs allas kulor om utrymmet med mandlarna. På grund av en miss av tävlingsansvariga fick alla äventyrarna lägga några minuter före start till att justera den flytande startplattformen så alla skulle få lika lång simsträcka.

Efter en gemensam nedräkning hoppade alla i vattnet (alla utom Andreas som naturligtvis dök i, helt emot alla regler, men eftersom alla var så koncentrerade på sin egen start finns inga säkra bevis). Tyvärr så flyttade sig bryggan en halv meter bakåt vid frånskjutet så starten blev väl inte vad någon hade hoppats på (för alla utom Andreas).

Själva simning var över på en knapp halvminut, men för alla inblandade (och för all publik, om det nu fanns någon förbipasserande som vi inte såg) kändes det som en hel evighet. Alla äventyrarna (utom möjligtvis Andreas) gjorde sitt bästa för att utföra sina simrörelser enligt regelboken. De som lyckades med simrörelserna kan med lätthet räknas på enda handens tår. Hela badplatsen var under tävlingen ett enda virrvarr av armar och ben. Vattnet plaskade och kokade som om alla simskoleelever från hela södra Sverige (från Stockholm och neråt) hade varit på just denna badplats och kokat kaffe. Framme vid stranden så kom tävlingens flaskhals, det fanns bara en stege att ta sig upp från vattnet på. Detta gjorde att det bildades en panikartad kö i vattnet framför stegen.

Undertecknad som vid framkomsten till stegen låg näst sist av äventyrarna, kände att min enda chans att plocka en placering var att inte använda stegen. Jag tog sikte på klipporna till vänster om stegen. Samtidigt försökte Kalle undvika sistaplatsen genom att försöka dra av mig badbyxorna. Som den tävlingsmänniska jag är ignorerande jag detta totalt. Med heroiskt dödsförakt kastade jag mig upp på klipporna och slog på detta sätt upp ytterligare en tå. Mina tappra försök till trots så lyckades jag inte kapa några placeringar utan slutade näst sist.
 

Resultat

Fotnot:
- Hej, skall du med hem och trolla?
- Trolla? Hur menar du då?
- Jo, först sätter jag på dig och sedan försvinner du.

Senast uppdaterad: tisdag 22 oktober 2002 00:00